Guzzarna i min vardag

VAD VORE WHITECHAPEL UTAN OSS?

NOVAX
Nova, Nova, Nova. Vice-boss i cribet, min högra hand och personliga fotograf. London skulle inte vara samma sak utan den här bruden. Bangar aldrig på något, inte ens dricka en hel flaska vin på en efterfest 10.00 på morgonen innan jobbet.
Vi träffades på en spontan fest en måndagsnatt förra sommaren som jag och Fanny anordnade när vi bodde i Odenplan. Jag råkade göra ett sugmärke på henne och efter det sågs vi inte förren nu i vintras på Allhuset.

- heeeeeeeeeeeeeeeeej va gör du här - jaaaaag äääääälskar dubstep, -jag med! fåååår ja ta en bild me min nikon? - åååh får jag ta med min med? - jag ska flytta till london - skaaaa du? -jag meeed! - ska vi bo tillsammans? och i princip så va det.
Dock inte så fåordigt kanske. Vi dansade. Vi bytte nummer, värmde upp partynerverna på Berns några kvällar efteråt och efterfestade med den kåta älgen Moses som hon håller i på bilden hos ngn random på söder. Det var love at first sight och nu vet jag inte vad jag skulle göra utan min galning till fru. Vi är så sjukt lika men ändå så olika. Nova gillar kinesiska torkade svampar, neonleggings, att rita små gubbar, sin pojkvän hemma i Sverige, dubstep, att sova och mig.. Hon jobbar på American Apparal på Carnaby Street och kommer ngn dag att rädda världen.




MIRANDA
Miranda är senaste tillskottet i Whitechapel-ganzgtacrib. Sist men inte minst lixom.
Flummigare brud får man leta efter och med hennes hår kan vi komma riktigt långt.
Just nu utforskar hon London. Dvs. Sainsburys utbud av frukt, rödvin och Oreo-cookies, dansande dnb-brudar i för små bikinis i Brixton, hippiefarmen runt hörnet och sin egen kreativitet.
I don't blame her. Du hittar henne med guran i högsta hugg eller på balkongen med ett gäng tuschpennor. Me like.
Jag menar; hennes första To do-list såg ut såhär:
1. Köpa chips.
2. Köpa vin
3. Göra ett cv.


LINN
Från ingenstans hittade vi Linn från Hässelby. Hon kom som en frisk vind och flyttade in i garderoben. Hon är rätt högljud och älskar att "jamma" för att sedan "get fucked". Det är Linn i ett nötskal. Har bott i ldntown i snart två år redan så har stenkoll på läget. Dock flyttar hon hem till Sverige över sommaren vilket suger men jag ska försöka få henne på andra tankar.
Jobbar på Top Shop i High Street Kensington vilket hon hatar, hänger med sin galna pojkvän Kieran varvat med att chilla i köket med oss andra och supa skallen av sig i Shoreditch.
Ibland händer det små olyckor på takterassen, ska dock inte gå in djupare på det av privata skäl men man kan förstå varför folk gillar att hänga här. We got ass (me) titties (Nova) hair (Miranda) och numera pussy! (Linn!)
Haha..





EMMA
Emma är från Alingsås och pluggar foundation-year på London College of fashion. Hon hatar Alingsås.
Hennes rum ser ut som en konststudio och kreativieten flödar. Vi är inte avis, nej inte alls.
Hon hade inte varit på en dubstep-klubb innan hon träffade oss. Hon älskar vodka och kändisar.
Hon är rockare.
Ja som nu ser blev det glesare med info och det beror på att jag är så jävla osocial. Kanske.
Snart kommer även hennes kompis Emma flytta in i hennes rum.
Oj, Jenny var det visst!




BUBBLARE:


KUTZYRINO
Anthony snubblade in här en kväll
och har sen dess synts sovandes i soffan
med jämna mellanrum då han inte pallar
köra sin röda bil hem till Croydon. Som han
förövrigt alltid lyckas slarva bort.








MAREK MAREK
Inga kommentarer egentligen.
En bild säger mer än tusen ord.
Dock ej längre med oss i församlingen.
Bam!


KIERAAAN
Linns högljudda pojkvän som
nästan alltid är här. Han har precis
fått jobb på Birkenstock vilket vi skrattade åt i minst 10 min när vi fick höra. Han lixom. Där. Hahaha.
Alkisymptom, precis som resten av bunten. Bless him.






BAHAR
Vår ständiga gäst. Jag tycker hon ska säga upp sig och flytta ner nu nu nu.
Bilden är från när vi skulle fyllekäka pasta som tyvärr Steffi och Bergman redan lyckats äta upp. Fatta hur besviken hon var. Det var en fruktansvärd upplevelse för alla inblandade.
Bahar är Bahar helt enkelt. Världens sötaste och snällaste.
Ibland för snäll.... punkt punkt punkt host host.


PETRA
Får inte glömma Petra. Ett orginal utan dess like.
Bruden bodde i vårt vardagsrum på en madrass. Hon försökte huztla Håkan på en madrass, hon sa att hon hade
massa madrasser, som inte va hennes madrasser egentligen
och hon posar på en madrass på bilden.
Jag är förundrad över att hon inte tog madrassen med sig till Halmstad.
Say no more..
Människan har dock ett otroligt sinne för humor, med eller utan madrass.

OCH JA, VAD VORE JAG UTAN ER?

are you okey annie, annie are you okey annie okey?

Här kommer ett långt inlägg. Om allt och ingenting. Sluta läsa nu om ni inte pallar. Jag varnar er.
Okey jag är förvirrad. Min dator har lagt av, min kameras blixt funkar inte och ja, framtiden närmar sig med stormsteg. Dvs sommaren. = CONFUSED!

Jag har gjort en backup på alla filer, smart som jag är men själva grejen av att inte kunna lyssna på sin egen musik, redigera bilder, försöka sig på att se en film typ (jag klarar inte av att kolla på saker själv) och ja tillåmed slösurfa gör mig lite stressad. Jag är ingen tv-människa. Det är jag och min dator. Och kameran. Blä.

Stället där man lämnar in Nikon-kameror är typ låååångt långt bort härifrån. Så, jag har inget annat val än att ta en liten daytrip till zon 4 på ngn ledig dag. Yiippie.
Hur ska jag nu kunna reta gallfeber på folk med töntiga "hej-jag-ser-ut-som-en-groupie-bakom-ett-djbås" bilder från våra utekvällar här; om jag inte har en nice blixt?

Vad d nu spelar för roll om datorjäveln ändå inte funkar????? Ska jag köpa en ny? NU? Med min skämt-lön? Jävla skit skit skit. Men det löser sig, jag ska försöka va stark. Promise..

Idag har dock varit en bra dag, utan datorer och kameror (nästan iaf).
Jag var ledig och fick sova länge. Vaknade av att solen sken direkt på sängen, öppnade balkondörren och fick kanske kanske en antydan till bränna av att bara snooza lite.
Sen städade jag. Dammsög våra äckliga heltäckningsmattor, städade badrummet och mitt rum. Fan vad bra man känner sig efteråt. Allt i perfekt ordning.

Efter storstädningen drog jag till gymmet. Sprang 6.7 km bara sådär med en salig blandning av dubstep, baseline och hets-soca i lurarna parallet med BBC's extrainsatta Swine-flue special på skärmen. Blev helt fascinerad.
Nyhetsmedierna är helt störda på att namedroppa här. "EXTRA EXTRA Couple from Wales stuck in Mexico with symptons", fem minuter senare: "EXTRA EXTRA The couples names are Mr and Mrs blablala.." - Shysst!
Hade jag åkt på honeymoon, blivit lite sjuk och fått mitt namn flashat i national television sådär hade jag fan stämt hela världen.
Sådär är det i tidningarna också. Om en baby dött, räkna med en gullig bild på ungen i artikeln, med namn och ålder.
-"We have several delays on the Picadilly line due to a person jumping infront of a train and a hell lot of blood everywhere but will soon be moving, thank you". Galet.

Sen har jag varit på kursen. Jag kan inte förklara hur skönt det är med lite seriösa människor, (inge illa menat mot någon) men bara grejen att få diskutera djupa saker och analysera bilder gör min sönderfestade hjärna riktigt lycklig. Vi är kanske 15 stycken, alla från olika platser och bakgrunder, jag självklart yngst då. Alla är sjukt duktiga och seriösa, många jobbar på reklambyråer, har pluggat konst i flera år osv. osv. Väldigt inspirerande.

Idag skulle vi visa ngt som vi skapat och ändå symboliserade oss själva. Jag hittade två gamla kort som jag skickade runt och trots alla andras sjukt skillade (och faktiskt mindre skillade) bilder kändes det som om jag växte lite i lärarens ögon där. Han har nog fått ett ganska oseriöst intryck av mig från förra veckan då den spanska tjejen bredvid skulle presentera mig baserat på ett 5 minuters försök till konversation. -"DIS IS ÄNY FROM SCSHWIDIN. SHE WORKS HERE IN LÅNDÅN, SHI LAJKS PAINTING, FÅTÅ AND ILLUSTRATE, SHE DOESNT KNOW WHAT SHI WÅNTS TO DU LAJTER" - Hi Annie, nice to meet you neeeeeeext please. Där satt jag, helt uppstajlad och översminkad straight from work som en liten färglick bland seriöscrew. Japp, I like it a lot. Jag tror dock jag nämnt ordet seriöst fler än tio ggr i det senaste stycket.. SERIÖST!?!

Jamen det är väl det som händer. Seriusly. Jobb, jobb, fest, träning, rita, dricka vin i köket, hänga på balkongen/taket, lite mer fest på det, handla på Sainsburys, åka tunnelbana, efterfesta i vardagsrummet, fota, hänga me mina kvinnor som jag tänkte berätta lite mer om i ngt kommande inlägg, laga matlådor, jobba lite mer och försöka sova.
Love it.

Men hur länge till?

Okey, jag suger på att uppdatera. JAG SUGER. Istället för att skriva om mitt fartfylla liv och meningsfulla saker; lägger jag upp bilder på mitt täcke och skriver om en hemlös. Nej jag kan garantera att d händer mer än så. Det här är fan illa.
Mina sk. "partybilder" är ju endast d kvällar där man faktiskt lyckats få me sig en kamera och täcket symboliserar att jag är väldigt trött och inte pallar mer.

Men jag pallar nog lite till iaf.

Thursday @ Eastvillage