en mörk måndag

Nice att man har vänt på dygnet totalt. Nice att hela lägenheten ser ut som kaos igen och att alla är för trötta för att städa. Efter att ha sovit bort halva dagen igår lyckades jag smyga mig ut i vardagsrummet för lite myskväll med glass, jordgubbar och Sunes sommar med de andra brudarna. Jag kallar det bakisharmoni. Kärlek. Det var typ allt jag lyckades åstadkomma med igår känns det som. Ny dag nya tag. För dåligt väder för att pieca så kanske målar lite hemma ikväll istället. Molnen ligger som en vit tung påminnelse om att allt inte alltid är fest och sunshine. En tillbakablick mot den mörka vintern och verkligheten. Jag vill aldrig mer tillbaka dit. Tröttheten ligger i luften, stackars lilla stad. Efter regn kommer solsken, och kanske färgglada regnbågar, om man har tur. Kanske dags att börja söka jobb på riktigt? Kolla skolor eller vad som helst, planera min lilla flytt. Tänka lite framåt kanske. Jag lever verkligen i nuet men det är ju det alla snackar om. Carpe diem, sieze the day catch the moment. Allt annat i framtiden löser sig. Det måste det göra för jag orkar inte hetsa över den. Sarah städar, hon frågar mig om jag har någon plan för Kevins kvarglömda byxor som ligger i hallen. Jag svarar nej. Ingen plan, vi kanske helt enkelt borde slänga dom. Enklast är bäst. Fast jag har egentligen väldigt svårt för den enkla vägen. Fan alltså.

Bla, bla, bla. Text text text. Fattar ni att Beck är Sunes pappa? Det är helt sjukt. Haha.