Jag blir så lycklig av att vara i Stockholm, det är som att min själ sprudlar och jag vill krama och pussa alla och bara strunta i att ta tåget hem på måndag morgon. Men så kul ska vi inte ha det.
Solen skiner ute och jag är bakis. Borde egentligen vara ute och leka med dom andra barnen haha men jag pallar inte.Trash-Annie style! Sa någon fint? Nejdå. Fuck STUREPLAN! Haha.. Bara 3.5:orna som saknas. Man får ha såna kvällar också ibland!
Solen skiner ute och jag är bakis. Borde egentligen vara ute och leka med dom andra barnen haha men jag pallar inte.
Time for toffel-Annie. Tar det imorgon istället. Flyttar hem snart ändå. Hehe. Ursäkter ursäkter.
Fredagen fortsatte med en förfest-snabbis hemma hos mrs Watts (den första) med Bahar, Novish, en flarra Amarone och en mycket vacker Bacardi Apple. Spillde rödvin på mina nya lila 80-tals adidasbyxor som alla ändå bara garvade åt, inte minst K som frågade 10 ggr om jag verkligen skulle ha på mig dom. Klart jag skulle. I alla fall utomhus i kylan haha.
Ikväll blir det filmkväll och påskmiddag. Kan behövas är rätt sliten av den här veckan överlag.
Torsdagen bestod av träning, hetspackning och en ganska oskön tågresa.
En vagn full av skrikande barn, 1 timmes försening
och det faktum att jag är så oerhört rastlös är ingen nice mix när man ska åka 6 timmat. Tack SJ.
Däremot var Sara och Laas världens sötaste som hjälpte mig släpa mina två stora rullväskor och vinkade av mig på Oslo S. Jag blev så rörd.
Världens bästa!
Kollade på Stockholmsnatt, drack äckligt gratiskaffe, käkade norsk ost och hamnade nästan i beef med en av ungarna som gav mig en sjukt arga blickar. Normalt.
Väl framme blev det rödvin, pepparkakor och myys in the hood. Så jävla nice att vara tillbaka.
Igår hamnade jag helt otippat mitt i en musikvideoinspelning i en lägenhet på Kungsholmen. Stylistbruden drog på mig en genomskinlig mintgrön korvklänning från AA och satte upp mitt hår i en fläta mitt på huvudet. Man såg lixom ALLT. Naked truth. Av med leggings och på med knästrumpor och högklackat. Sexigt? Nej, faktiskt inte. Kände mig som ett fetto med cellulitlår mitt bland alla skitsnygga 17-åringar. Eftersom jag var så sen och makeupartisten hade gått fick jag tack och lov sminka mig själv. Men inga röda läppar. Fuckfuckfuck. Kände mig så sjukt obekväm. Jag ÄR utsläppt hår och redlips. Sen är jag så självkritisk också.
Men det var kul ändå. Jag skiter i om jag ser ut som en grön korv och förstör hela videon, det spelar ingen roll. Haha. Är ändå inte med så mycket tur nog. Träffade dock massa sköna brudar och hela gänget var verkligen världens sötaste. Vi fick mat, Vitamin-water, jordgubbar och det fanns vodka på pumpflaska i köket. Så det var väl kanske värt det.
Fredagen fortsatte med en förfest-snabbis hemma hos mrs Watts (den första) med Bahar, Novish, en flarra Amarone och en mycket vacker Bacardi Apple. Spillde rödvin på mina nya lila 80-tals adidasbyxor som alla ändå bara garvade åt, inte minst K som frågade 10 ggr om jag verkligen skulle ha på mig dom. Klart jag skulle. I alla fall utomhus i kylan haha.
Tur att färgen är så skrikig så att det ändå inte syndes. På med salt bara!
Mjukisarna åkte av någonstans vid 2 tiden inne på Fabriken, ja alltså jag hade nödleggings under såklart. Partytrick!
Mjukisarna åkte av någonstans vid 2 tiden inne på Fabriken, ja alltså jag hade nödleggings under såklart. Partytrick!
Fan vad vilket sjukt drag det var. Helt underbart. Mycket folk.
Förresten, Coki hälsade. Han kom visst ihåg oss. Det hela visade sig vara ett missförstånd.
Inte för att jag såg så mycket, blev typ dimmigt där ett tag och kände inte igen någon. Bah - Vem är du? Vilka är ni?
Nära döden upplevelse då jag självklart skulle försöka dansa på några lådor som stod bredvid dj-båset på väldigt hög höjd efter alltför många öl. En viss arrangör tyckte jag var helt underbar och rolig, eller inte. Fyfan vad jag var paj alltså. Men det var sjukt kul och Novish tog massa snygga bilder som jag lär sno sen. Eller aah, jag har ju redan börjat faktiskt. Hehe. Ser SÅ väck ut! Pinsamt.
Tack alla för en fet kväll och tack min älskling som gjorde det kloka valet att släpa med mig hem i en taxi innan det spårade ur helt haha. För det händer ju aaaaldrig lixom. Vadå. Spåra ur? Jag? No way.
Förresten, Coki hälsade. Han kom visst ihåg oss. Det hela visade sig vara ett missförstånd.
Han hade bara trott att det var jag som inte gillade honom, inte tvärtom. Hehe.
Så med lilla dilemmat uppklarat kan vi konstatera att vi är vänner igen. Bäzta kompiz! Told yaaa.
No comments:
Post a Comment